Diagnos!

publicerat i Mitt Liv-Min Vardag;
Med stort D!! Igår var mitt första besök hos psykologen..
Var ett spännande möte..
Kändes bra och det tog nog inte mer än 20 min efter att jag börjat förklara mig som hon sa att hon hade en tanke på vad det va jag kunde ha för diagnos.. Diagnos? Tänkte jag.. E det det jag har.. Efter 34 år av olika kuratorer och psykologer så har jag "äntligen" fått en diagnos..
På ett sett känns det vansinnigt skönt att få en slags "stämpel" på vad det är för fel på en.. På ett annat sätt så känner man sig skamsen att det är såpass mycket fel på en att man fått en diagnos..
Väldigt blandade känslor det där.. Inte så konstigt att Daniel är trött på mig och inte konstigt att det nu har krockat med allt i min vardag när jag försöker vara den perfekta mamman och samtidigt ha denna "sjukdom" det jag antagligen har är en så kallad Tvångsmässig Personlighets Störning! 
 
 
När min psykolog satt och läste upp allt detta satt jag bara och nickade.. Allt stämde..
Jag har svårt för relationer svårt för att jobba då jag har sån kontroll på att allt skall vara perfekt svårt för att göra mig av med saker svårt för att koncentrera mig på andra , envis , alltid vara duktig och väldigt självkritisk..
Jag har så vansinnigt fullt upp med mig själv och mina drifter att jag ser inte andra i min omgivning..
 
Jag är en dålig kompis.. Dålig flickvän och dålig familjemedlem..
Det enda jag har orkat lägga fokus på utöver mig själv är ju Elina..
Och det är därför som jag blivit så stressad nu därför som mina ångestattacker har tagit över då vi skall åka iväg en dag med Elina eller som när vi skulle åka till Turkiet.. Fy fan.. Nu har jag mycket arbete framför mig.. Jag har ju faktiskt lyckats tygla mig en hel del på jobbet lärt mig att inte "se" skiten där.. Fokuserat på det viktiga.. Det svåra för mig nu är att lyckas med detta hemma nu med det är där det kommer bli svårt..
 
Jag har ju haft detta så länge jag kan minnas.. Men en start är iallafall att jag vet varför jag är som jag är.. Nu måste jag bara lära min omgivning att jag har detta så jag får lite mer förståelse till varför jag är och gör som jag är/ gör.. 

Kommentarer :

1:a kommentar, skriven , av pappa:

Lilla Loppis!!!
Du är ändå min lilla Loppa, Malin. Älskar dig! :-)
///pappa

Kommentera inlägget här :