.. hmm... har haft lite funderingar det sista och när en viss person väl nämnde ett namn på en sjukdom som jag mycket väl kan ha så började tankarna ännu mer ta fart.. när jag sen slog fram det på nätet så förstod jag att jag måste nog söka hjälp i allafall.. för min egna skull...
Min mani... min psykotiska ostabilitet...
ni kan läsa om det här:
jag e medveten om att jag måste få hjälp...
jag måste få slut på detta kontsnta kontrollbehov och städande.. jag kan ALDRIG slappna av här hemma..
Måste ha alla mina saker på ett visst sätt.. måste göra vissa saker.. vissa rutiner..
har nog aldrig riktigt insett hur sjuk jag e...
men mitt humör svängande...
och hur jag missunnar Daniel..=(
var en del tankar igår..
pratade med Daniel om det och han kramade ju bara om mig och sa att klart han stöttar mig.. klart han förstår nu och skall hjälpa mig!!!
jag måste stå emot... måste kämpa..
Får se hur detta slutar.. idag e det PU samtal med chefen får la se vad som tas upp!!
Nä dax att dra till jobbet.. ha det!
TJIP
Kan det inte bara vara så att du är en tjej som haft det jobbigt under uppväxten med en sjuk mamma och en frånvarande (?) pappa, som kontrollerar det du kan kontrollera (städning, vikt osv.) för att de sakerna som du inte kunnat kontrollera har gjort dig illa och fått dig att må dåligt? Hoppas iallafall att det löser sig för dig. KRAM