MULANGIRL

Behöver just nu fokusera på det positiva med denna graviditet och tänker då tillägna detta inlägg till er som är nyfikna på hur det hela gick till..=)

Jag har ju käkat minipiller under en del år..

men bestämde mig för att sluta med dom då jag var trött på att lura min kropp.. det var inte för att bli gravid direkt utan för att jag ville vänja kroppen vid att skippa alla fejk hormoner och all annan gift som minipiller drar med sig! =)

Jag har testat dom flesta preventinmedlena, P-piller som bara får mig att spy, P-stavar som gjorde mig självmordsbenägen och med en mens som varade i typ 3 veckor, P-plåster som bara fastnade i mina kläder och det sista var ju då Mini- piller som fuckade min mens lite men som ändå funkade bäst för mig...

I Maj förra året slutade jag i allafall...

skönt...

hade en app på ajfånen där jag hade koll på min ägglossning för att vi skulle kunna köra "säkert"

Självklart pratade vi om barn... Daniel ville vänta då han inte hade fast jobb och det var ju självklart skrämmande för han..

men för mig med tanke på min ålder så hade jag en biologisk klocka som ringde högre än alla kyrkklockor i hela världen tror jag.. alla mina vänner hade fått och självklart ville jag... var jag redo..? nä.. och det blir jag nog aldrig.. det är skrämmande men klart man undrar vad det är alla pratar om!

Jag behöver det känner jag!

=)

I allafall så lyckades jag göra en liten missbedömning i början av augusti då jag trodde jag inte skulle ha ägglossning förrän om några dar... så mitt under dammsugningen då jag bara hade fått på mig ett linne då jag legat vid stranden hela dan så passade Daniel på och jag trodde det var säkert... tji fick jag när jag nån dag senare såg det i min kalender att det var på just den dagen som jag skulle ha min ägglossning... jag inbillade mig att sånna kalendrar kan man inte lita på ändå.. haha.. ja nu sitter jag här 5-6 månader senare...=)

Jag kände ändå att det fanns en chans och då min mens alltid kommer på dagen så var jag rätt tvärsäker när mensen inte kom...

jag hade misstänkt detta hela månaden och några dar innan jag skulle ha den brast jag ihop i duschen med Daniel.. förklarade som det va och trodde han skulle bli förbannad.. han bara pussade mig och log... "vi tar det som det kommer"...

det kändes som en sten lyfte från mina axlar... var ju livrädd för att han skulle gå bananas och tvinga mig till abort...

jag har varit gravid 2 gånger tidigare i mitt liv.. symtomen är inte så svåra att lista ut...

den 18 Augusti skulle jag ha min mens.. samma dag som vi uppträdde med kören på packhuskajen...

jag ville hålla mig nykter för jag var ju misstänksam.. men kunde ju inte visa nått för dom andra i kören så drack nått glas men skyllde sen på att jag skulle behöva köra hem Daniels bil..=)

den 22 augusti var jag 4 dagar över tiden.. jag var och gjorde naglarna .. och efter det åkte jag till apoteket.. köpte graviditets testet och åkte hem.. kissade på stickan och la det på toa locket upp och ner på.. jag vågade FAN inte kolla.. Daniel skulle vara hemma bara några min senare så när han kom hem bad jag honom titta..

haha.. men han fattade ju ingenting av det.. så jag fick ju titta.. ja.. och där var det ju...

plusset!!

Ja då var man gravid då...

mitt i en diet och viktnergång...

var rätt blandade känslor...

klart man var glad.. men samtidigt orolig...

men Daniels fastanställning kunde ju inte komma lägligare...

Jag hade ett seminarium att se fram emot.. en hel helg...

att vara hemlighetsfull mot alla.. var bara min syster som visste...

på Söndagen efter seminariet.. efter en spelad 90 min fotbollsmatch kom jag hem med kramper i magen... jag blev ju tok dålig den kvällen och den slutade med ambulans och sjukhus...

var ju bara i 5 veckan och trodde självklart att nu förlorar jag barnet...

så dålig har jag nog aldrig varit... och eftersom man var gravid fick man inte mer smärtlindring än Panodil och en värmedyna.. kunde ju inte röntgas ingenting.. fick bara ligga och genomlida dessa dar av smärta..!

Men 6 kg tappade jag och på Måndagen veckan efter var det inskrivning hos barnmorskan...Daniel var så klart med mig=)

Ja.. veckorna gick.. och jag växte FORT!!

Nu har jag fått veta att det är på grund av mina svullna tarmar för min sjukdom ...

därför som jag har så stor mage redan!

Jag berättade det ju för alla mina närmsta..=)

och jag tog min första magbild..

I V. 11...

Jag växte ur mina jobb byxer rätt snabbt och fick åka och köpa ett par jobbmammabyxer..

Ja... även kallad Byggare Bob kan man väl säga.. men vad fan skall man gö...=)

September gick så även oktober...och November..

man började mer och mer fatta att det bakades ett liv där inne...

Jag mådde bra... lite illamående på kvällarna men spydde aldrig och självklart värkte det för att livmodern växte men jag mådde i det stora hela bra=)

Mag bild i V.17..

jag tyckte jag var enorm.. haha!!

I slutet av November och början på December så var det inventering på jobbet... det var tufft att jobba 12-13 timmar om dan men jag gjorde det...=)

och den 5 december så var ultraljudet=)

var så underbart att se sin lilla ängel... det gjorde allt så mycket mer verkligt!!

Ja snart så började jag ju även känna det lilla livet där inne...

Typ här i V .22

Dö häftigt och läskigt på samma gång=)

Nu är jag redan i V. 27

Och ny magbild kommer så klart i morgon...=)

Jag kan bara hoppas att det som är kvar av graviditeten skall gå bra och att barnet är friskt när det kommer ut!!

=)